Ja, bebisen har fått lunginflammation och S vill inte bli kontaktad... JUag respekterar verkligen att man vill vara själv, men samtidigt vill jag bara ringa hela tiden och höra hur det går. Känner mig så hjälplös...

F kommer hit senare för att gå igenom lägenheten med alla fjärrkontroller och diskmaskin, eftersom hon ska vara kattvalt när vi är down under, så då får vi prata av oss ordentligt om det här, de är ju trots allt kusiner så jag förstår att hon tycker det är ännu värre än jad jag tycker.

Men det går säkert bra, M´s brorsdotter fick ju flera hjärnblödningar när hon föddes och efter och hon mår alldeles utmärkt nu, tack gode gud att vi bor i ett land med så hög standard på sjukvården!

Vill så gärna se honom innan vi åker!

Jag hoppas alla håller alla tummar de kan få tag på!

Att jag inte skrivit in det här förut, det viktigaste!

S och E blev stolta föräldrar till en liten kille den 4/7! Så härligt!

Jag längtar tills de kommer hem så man får se vem han är lik och vad han ska heta, Rasmus var det ju tänkt men man vet ju aldrig!

 STORT grattis till det första paret som blir föräldrar i vårt gäng iaf!

Det måste ju betyda att vi börjar bli gamla ju?!

Ja, den obligatoriska  langosen är officiellt uppäten och A lyckades äntligen vinna en jävla massa kexchoklad! L och M som också var med på Grönan vann 2 kg Schweizernöt så det blev lite byteshandel innan vi åkte hem.

Det var trevligt idag, tyvärr kom jag hopplöst sist på 5-kampen, men vad gör det? Kul är det iaf!

Stötte även på M där, känns så kul att ha träffat två så härliga tjejer i skolan! Saknar dem massor.

Middag efter på Carl Mikael mittemot Grönan, hade stora förhoppningar på den restaurangen, med tanke på menyn och priserna, men blev faktiskt besviken.

Älskar husmanskost, så det blev Wallenbergare för mig, men de hade en märklig konsistens så man blev konstigt mätt efter halva. Svärmor tog också det och hon tyckte det blev äckligt efter ett tag så det var ju lite tråkigt, eftersom det var henne vi firade, hon hade valt restaurangen och betalade hela kalaset. Men men, vi kunde ju inte veta.

På kvällen var vi en svän förbi Gamla stan och matade M, och sen åkte vi till C och E, för några glas vin, spel och skratt, mycket trevligt.

 Idag var det C´s  pappas fördelsedag, men han verkade ha läget under kontroll. De hade varit på kyrkogården på dagen.

Skulle för övrigt ringa när jag var hemma hos mamma och pappa, och när jag bläddrade igenom alla telefonnummer de har inlaga så kom farfars namn upp, vilket kändes lite konstigt faktiskt. Jag tog bort hans nummer från min mobil typ två dagar efter han gått bort, men C sa att han hade haft sin morfars nummer kvar i sin telefon ungefär ett år efter han gick bort, undrar hur folk brukar göra? De hade även ett nummer inlagt på ett par, våra gamla grannar, men tyvärr är det bara en av dem kvar i livet också, borde man inte ändra sånt? Man får ju direkt en väldigt konstig känsla i magen när man ser namnet på en person som är avliden, jag får det iaf.

De kanske aldrig har tänkt på det bara. Jag får fråga när jag kommit ut till Möja.

På ett sätt är det tråkigt att A inte åker med från början, men å andra sidan tycker jag det är ganska skönt att vara själv på båten ut och vara lite ensam med mina föräldrar, trots att jag kan bli helt galen på dem efter bara en dag. A var ju på en ny intervju i fredags på ett jobb han ät intresserad av och där det verkar som om de är intresserade av honom också, så han skulle ringa dem på måndag. Förhoppningsvis kan han efter han träffat dem igen komma ut på onsdag, så kan vi åka hem tillsammans med kvällsbåten på fredag.

Det känns alltid som semester på riktigt när man sätter fötterna på ön första gången, älskar vår fina skärgård!